Vykort från alperna - Lars Winnerbäck

Jag tror att jag drömde att vi var någonstans i alperna

Att vi drack av det där vattnet som ska va så bra

Och att ingen förstod vad vi sa, och att ingen riktigt undra

Och förutom några golfare var det bara du och jag

Ja, jag tror att jag drömde att vi gick ner till den lilla byn

Och drack österrikiskt vin tills vi förlorade vår syn

För du vet under mina år i min mentala källare

Jobbade jag upp min tolerans

Och jag tror att jag drömde att vi fällde varsin tår

Över våra unga, unga år, det är väl sånt vi går och minns

Den jävla tiden som går här bland de vackra, höga bergen

Ja, jag önskar jag blir 200 år och att du blir mer

Och varje gång den kommer hitåt, den stora skuggan från din källare

Ska du få se vad jag går för för jag kan verkligen klämma till

Ja, du vet över de här molnen, här bland de svindlande bergen

Kan du se några gränser?

Vi bröt oss in på ett museum, ja, det var så jag drömde, va?

Bara du och jag och konsten av nån slarvig nihilist

Och jag tror att jag drömde att solen steg över dagen

Och att allting började om igen och jag såg dig rakt i ögonen

Och det är viktigt att du vet, i nästan hela mitt liv

Har jag sett så många gränser

Till våra söner som ska leva sina liv här

Bland topparna och dalarna, bland alla ups and downs

Här är en hälsning från alperna

Creo que soñé que estábamos en algún lugar de los Alpes.

Que bebimos de esa agua que se supone que es tan buena

Y que nadie entendió lo que dijimos, y que nadie realmente se preguntó

Y a excepción de unos pocos golfistas, solo éramos tú y yo

Sí, creo que soñé que bajábamos al pueblecito

Y bebimos vino austriaco hasta que perdimos la vista

Porque sabes durante mis años en mi sótano mental

Mejoré mi tolerancia

Y creo que soñé que cada uno de nosotros arrojaba un dedo del pie

Durante nuestros años jóvenes, jóvenes, eso es lo que recordamos

El maldito tiempo que pasa aquí entre las hermosas y altas montañas

Sí, ojalá yo viva 200 años y tú vivas más

Y cada vez que viene de esta manera, la gran sombra de tu sótano

¿Vas a ver lo que estoy haciendo porque realmente puedo exprimir

Sí, tú sabes por encima de estas nubes, aquí entre las vertiginosas montañas

¿Puedes ver algún borde?

Entramos en un museo, bueno, así soñé, ¿eh?

Solo tú y yo y el arte de un nihilista descuidado

Y creo que soñé que el sol salía sobre el día

Y que todo volvio a empezar y te mire a los ojos

Y es importante que lo sepas, durante casi toda mi vida

¿He visto tantas fronteras?

A nuestros hijos que vivirán sus vidas aquí

Entre los picos y valles, entre todas las subidas y bajadas

Aquí un saludo desde los Alpes