Vi åkte aldrig ut till havet - Lars Winnerbäck

Vi åkte aldrig ut till havet

Jag har svårt med horisonten

Jag sitter alltid bredvid den som kör

Och jag säger Inte till havet

Jag känner bra folk i Oslo

Vi kan vara där på fem timmar

Bara vi kommer ut från stan

Bara kommer härifrån

Vi åkte aldrig ut till öarna

Jag ser dem då och då på håll

Jag tror man måste veta nånting

Om man ska ut dit

Nånting jag inte kan

Jag ser plötsligt ett ansikte i mörkret

Nån står och stirrar genom fönstret

Det är väl säkert

Nån jag växte upp med som vill säga

Kolla hur det blev

Var du och såg den där konserten

Jag växte upp och fick barn

Jag målade om i lilla rummet

Blått som havet

Vi tog oss genom hela landet flera varv

Vi åkte ut som soldater

Eller kanske mer som jägare

Som till slut vänder hem från skogen utan räv

Jag tar en halv potatis

På den rikaste buffén

Jag fattar inte hur det kunde bli så

Jag vill bara inte ha

Vi åkte aldrig ut till havet

Men en gång satt vi fast i ett dike

Du vet när hjulen inte greppar

Och alla andra kör förbi

Såg du pojken med busskort

Hur han sakta for iväg

Nästan stilla som en vaggsång

Under björken ligger nycklarna

Och det blåser från havet

Till mitten hunnen på vår levnads vandring

Jag vill inte gå här ensam

Till slut satt till och med Napoleon på en ö

Och blickade ut mot horisonten

nunca salimos al mar

tengo dificultad con el horizonte

Siempre me siento al lado del conductor.

Y digo No al mar

Conozco buena gente en Oslo.

Podemos estar allí en cinco horas.

Solo nosotros salimos de la ciudad

Vengo de aquí

nunca salimos a las islas

Los veo de vez en cuando desde la distancia.

creo que tienes que saber algo

Si vas por ahí

algo que no se

De repente veo una cara en la oscuridad.

Alguien está mirando por la ventana

Eso es seguro

Alguien con quien crecí es decir

Mira cómo resultó

¿Estabas viendo ese concierto?

crecí y tuve hijos

Repinté la habitación pequeña.

Azul como el mar

Dimos varias vueltas por todo el país

salimos como soldados

O tal vez más como un cazador

¿Quién finalmente regresa a casa desde el bosque sin un zorro?

tomo media patata

En el buffet más rico

no entiendo como puede ser asi

Simplemente no quiero

nunca salimos al mar

Pero una vez nos quedamos atrapados en una zanja

Sabes cuando las ruedas no agarran

Y todos los demás conducen

¿Viste al chico con el pase de autobús?

como se fue lentamente

Casi quieto como una canción de cuna

Debajo del abedul están las llaves.

Y está soplando desde el mar

A la mujer del medio en el camino de nuestras vidas

No quiero ir aquí solo

Al final, incluso Napoleón se sentó en una isla.

Y miré hacia el horizonte