Ett slags liv - Lars Winnerbäck

Jag har aldrig drömt om diamanter

Jag har aldrig drömt om guld

Jag har drömt för att få vila en stund

Från ärenden och skuld

Från en kall och blåsig vinter

Från ett inarbetat mönster

Jag är ingenstans på väg här

Men det lyser i ditt fönster

På varsin sida samma säng

På varsin sida jorden

Här rullar bilder från en undergångsfilm

Och jag har svårt att finna orden

Ser du stenarna som rullar här

Det blir aldrig mer som förr

Det här är sista gången jag

Vänder om och ringer på din dörr

För tradarna som ger sig ut på vägarna

Eller båtarna som lämnar sin hamn

Jag kommer aldrig sluta höra

Hur dom ropar mitt namn

Ta vind, ge dig av, här finns en famn

Och ett slags liv

Hör du sångerna och ropen

Det är ungarna på gården

Dom säger att allvaret är över

För den här gången

Det var en hare där i snåren

Häll upp mer av det röda

Och säg att du vill ha mig

Jag är lite rädd

Att andra män ska komma hit och ta dig

Och jag är rädd att du mår bra nu

Att allt det onda har gått över

Jag är rädd att jag står kvar på samma punkt

Utan nåt som jag behöver

Gav jag upp det allra dyraste

Lite grann får man försaka

Jag var bara rädd att

Himlen skulle hämta mig tillbaka

Medan tradarna ger sig ut på vägarna

Eller båtarna lämnar sin hamn

Jag kommer aldrig sluta höra

Hur dom ropar mitt namn

Ta vind, ge dig av, här finns en famn

Och ett slags liv

Nunca he soñado con diamantes.

Nunca he soñado con oro

He estado soñando con descansar por un tiempo

De los casos y la deuda

De un invierno frío y ventoso

De un patrón establecido

No voy a ningún lado aquí

Pero brilla en tu ventana

A cada lado la misma cama

A cada lado de la tierra

Aquí hay imágenes de una película del fin del mundo

Y me cuesta encontrar las palabras

¿Ves las piedras rodando aquí?

nunca volvera a ser lo mismo

Esta es la última vez que estoy

Se da la vuelta y toca el timbre

Para los comerciantes que salen a los caminos

O los barcos saliendo de su puerto

nunca dejare de escuchar

Como dicen mi nombre

Toma el viento, bájate, aquí un abrazo

Y un tipo de vida

¿Oyes las canciones y los gritos?

Son los niños en la granja.

Dicen que se acabó la seriedad

Por ahora

Había una liebre en los matorrales.

Vierta más del rojo

Y di que me quieres

Estoy un poco asustado

Que otros hombres vengan aquí y te lleven

Y me temo que estás bien ahora

Que todo mal ha pasado

me temo que estoy atascado en el mismo punto

Sin nada de lo que necesito

Renuncié a lo más caro.

Tienes que ceder un poco

Solo tenía miedo de

El cielo me traería de vuelta

Mientras los comerciantes salen a los caminos

O los barcos salen de su puerto

nunca dejare de escuchar

Como dicen mi nombre

Toma el viento, bájate, aquí un abrazo

Y un tipo de vida