Jag la min mor i jorden - Mikael Wiehe

Jag la min mor i jorden

en tidig sommardag

En burk med lite aska

det var vad som fanns kvar

av alla hennes drömmar

av hela hennes värld

av allt som höll oss samman

och bände oss isär

Jag fällde inga tårar

Jag kände ingen sorg

Jag stod och såg i marken

som var så kall och hård

Jag tänkte på min barndom

för länge sen en gång

Jag nickade till avsked

Sen gick jag därifrån

Hon kom till mej på natten

Vi gick i en arkad

Det var nånstans i Florens

Det var bara hon och jag

Hennes ögon låg i skugga

Men jag visste att hon såg

Och jag berätta' allt, jag tigit om

i alla tysta år

Jag berätta' om den kärlek

jag alltid velat ha

Jag berätta' om den längtan

jag burit varje dag

Jag berätta' om min saknad

som aldrig fick nåt slut

Och hon såg på mej och lyssnade

som hon aldrig gjort förut

Sen tog hon mina händer

som om det fanns ett svar

och strök mej över håret

som då, när jag var barn

Hon öppna' sina armar

och vagga' mej och sjöng

Och jag grät för att jag visste

att det bara var en dröm

Jag vaknade på morgonen

med rummet fyllt av sol

med hjärtat fyllt av oro

och sängen fylld av jord

Det finns så många frågor

som aldrig får nå't svar

Men hur det än har varit

så är jag hennes barn

Puse a mi madre en el suelo

un día de principios de verano

Un frasco con un poco de ceniza

eso fue lo que quedo

de todos sus sueños

de todo su mundo

de todo lo que nos unió

y nos destrozó

no derramé lágrimas

no sentí tristeza

Me puse de pie y miré al suelo.

que era tan frío y duro

estaba pensando en mi infancia

hace mucho tiempo una vez

asentí a modo de despedida

luego me fui

Ella vino a mí en la noche

fuimos a una sala de juegos

fue en algun lugar de florencia

solo eramos ella y yo

Sus ojos estaban en la sombra

Pero yo sabía que ella vio

Y te digo' todo, me quedé callado

en todos los años silenciosos

Hablo' de ese amor

siempre quise

Te estoy hablando' de esa añoranza

me puse todos los días

Te estoy contando' lo de mi pérdida

que nunca tuvo final

Y ella me miró y escuchó

que ella nunca ha hecho antes

Entonces ella tomó mis manos

como si hubiera una respuesta

y acarició mi cabello

como entonces, cuando yo era un niño

ella abrió sus brazos

y rockearme y cantar

Y lloré porque sabía

que solo fue un sueño

me desperté por la mañana

con la habitación llena de sol

con el corazón lleno de ansiedad

y la cama llena de tierra

hay tantas preguntas

quien nunca recibe una respuesta

Pero sea lo que sea que haya sido

entonces soy su hijo