Ljuset - Mikael Wiehe, Björn Afzelius

Jag ser hur ljusen brinner ut;

Jag ser hur varje liv tar slut

De strålande bloss

Som lyste för oss

Tar slut

De brinner alla ut

Jag ser hur livet rinner bort;

Hur tiden alltid är för kort

Den ändlösa stig

Som skulle bli mitt liv

Tar slut

Skall också nå sitt slut

Jag stod vi det rytande havet inatt

Och såg ut i rymdens evighet

Och jag såg en svag men tydlig glöd;

Jag såg att nya stjärnor föds

Och fast det var natt

Blev det ändå aldrig svart

Där ute

Tändes nya ljus

Vi är en sekund i epokernas ström

Men vårt liv är en oersättlighet

Så innan min låga flämtar till

Och skynningstimmen tiger still

Vill jag vara ett bloss

För de som följer oss

En tid;

Ett ljus på deras stig

En tid;

Ett ljus i deras liv

veo como se apagan las velas;

Veo como termina cada vida

Las llamaradas radiantes

Que brilló para nosotros

Finalizando

todos se están quemando

Veo cómo la vida fluye;

Cómo el tiempo siempre es demasiado corto

el camino sin fin

esa seria mi vida

Finalizando

También debe llegar a su fin.

Estuve junto al mar rugiente anoche

Y miró hacia la eternidad del espacio

Y vi un resplandor tenue pero claro;

Vi nacer nuevas estrellas

Y aunque era de noche

Todavía nunca se volvió negro

Allí afuera

Se encendieron velas nuevas.

Somos un segundo en la corriente de las épocas

Pero nuestra vida es insustituible

Así que antes de que mi llama jadee

Y la hora pico es silenciosa

quiero ser una bengala

Para los que nos siguen

Un momento;

Una luz en su camino

Un momento;

Una luz en sus vidas