Fyrans buss - Tysta Mari

Sirener skriker i en stad som är död

Han går gator lika heta som glöd

Lika livlös som husen runtomkring

Han kolla inombords, kände ingenting

Han känner i fickorna

Lika tomma som igår

Ett liv på stampen för han måste ha råd

Bara en dag till av att göra ingenting

Bara drifta, bara finnas till

Han satte sig på fyrans buss

Slöt ögonen och snurrade runt

Den här staden måste vara död.*

Blev så hög att du trillade ner

Blev så hög att du inte vet var du är

Försökte fästa stegen men gatan sa emot

Försökte fästa blicken men allt flöt ihop

För när kemikalierna lagt sig kommer allt igen

När kemikalierna lagt sig flyter det upp igen

En enda känsla att komma bort

En tom hjärna, faller fort

Han såg solen stiga upp

Satte sig på fyran buss

Den här staden måste vara död.*

Rösten knastrade från högtalaren igen

Tåget stannade och folk började gå hem

Han kasta en blick, det var den sista för idag

Tittade sig omkring ingen annan kvar

Kände dörrar, bom överallt

Samlade papper som om det skulle hjälpa alls

Faller man hårt reser man sig inte igen

När man gått in mönstret är det allt man är

Här kommer smärtan igen

Här kommer sorgen igen

Den här staden måste vara död.*

Den måste vara död

Las sirenas están gritando en una ciudad muerta

Él camina por las calles tan caliente como las brasas

Tan sin vida como las casas alrededor

Revisó adentro, no sintió nada.

Se siente en sus bolsillos

Tan vacío como ayer

Una vida en el sello porque debe poder permitírselo.

Sólo un día más de no hacer nada

Solo a la deriva, solo existe

Se subió al autobús del faro.

Cerró los ojos y se dio la vuelta.

Esta ciudad debe estar muerta.*

Se volvió tan alto que te caíste

Llegó tan alto que no sabes dónde estás

Intenté arreglar los escalones pero la calle se negó

Intenté fijar mi mirada pero todo flotaba junto

Porque cuando los químicos se han asentado, todo vuelve

Cuando los productos químicos se asientan, vuelve a flotar

Un solo sentimiento para escapar

Un cerebro vacío, cae rápido

vio salir el sol

Se sentó en el autobús cuatro

Esta ciudad debe estar muerta.*

La voz crujió del altavoz de nuevo.

El tren se detuvo y la gente empezó a irse a casa.

Miró, era lo último por hoy.

Miré a mi alrededor, nadie más se fue

Puertas de fieltro, boom por todas partes

Papeles recogidos como si fuera de alguna ayuda

Si caes fuerte, no te vuelves a levantar

Una vez que haya ingresado el patrón, eso es todo lo que es

Aquí viene el dolor de nuevo

Aquí viene el dolor de nuevo

Esta ciudad debe estar muerta.*

debe estar muerto