Solen går upp - Tomas Andersson Wij

I dom hemliga små rummen

Där ingen somnar in

Ligger dom tysta och ser gatans

Färger mot en rullgardin

Och dom hör stadens dansgolvshjärta

Slå för nätter utan slut

Slå för skönheten och törsten

För dom som inte härdar ut

Och solen går upp

Och solen går upp

Upp över levande och döda

Över husen i vår stad

Solen går upp

Hon tänker: jag har alltid väntat

Jag har alltid vart beredd

På en eldskrift över himlen

På en känsla starkare

Och det blev ett sätt att leva

Men jag har det rätt så bra

Utom söndag, måndag, tisdag

Och de röda dagarna

Och solen går upp

Och solen går upp

Upp över levande och döda

Över husen i vår stad

Solen går upp

Solen går upp

Hon tar på sina jeans, sin blus

Och går utan ett ljud

Hon cyklar hem i bleka ljuset

Med hans doft kvar på sin hud

Och solen går upp

Och solen går upp

Upp över levande och döda

Över husen i vår stad

Solen går upp

Solen går upp

En las pequeñas habitaciones secretas

Donde nadie se duerme

Mienten tranquilamente y ven la calle

Colores contra un ciego

Y escuchan el corazón de la pista de baile de la ciudad

Beat para noches interminables

Batir por la belleza y la sed

Para los que no perseveran

Y sale el sol

Y sale el sol

Arriba sobre los vivos y los muertos

Sobre las casas de nuestra ciudad

sale el sol

Ella piensa: siempre he estado esperando

siempre he estado preparado

En un guión de fuego sobre el cielo

En un sentimiento más fuerte

Y se convirtió en una forma de vida.

pero estoy bastante bien

Excepto domingo, lunes, martes

Y los días rojos

Y sale el sol

Y sale el sol

Arriba sobre los vivos y los muertos

Sobre las casas de nuestra ciudad

sale el sol

sale el sol

Se pone los jeans, la blusa

Y va sin un sonido

Ella cabalga a casa en la luz pálida

Con su olor dejado en su piel

Y sale el sol

Y sale el sol

Arriba sobre los vivos y los muertos

Sobre las casas de nuestra ciudad

sale el sol

sale el sol