Min första resa - Tomas Andersson Wij

In genom en gång

I smällbärsbuskarna

Ut på en motorväg

En lift ner mot Köpenhamn

Med min första gitarr

Och jag kom till en korsning

I en småländsk skog

Det blev mörkt och regnet slog

Jag bad till Gud och till Jesus med

Och nästa bil stannade

Jag spela på gatorna sprang

Från poliserna

I Vesterbro hade till och med

Jag råd att bo

En trappa upp från ett videobås

Och jag träffa en flicka på ströget

Som doftade festival

Vi tog en lång lång promenad

Vi såg ett kyrktorn med trappor på

Som gick ända upp till stjärnorna

Döden är en dörrsmäll

Att födas tar lång lång tid

Det tar lång tid

Det tar lång tid

Det var min första resa

Men jag hade väntat i många år

På en lift längs den väg som går

Hem till det främmande

Och jag drack med

En reklamman på dekis

Han gav mig sitt bästa råd

Det de kommer att ge sig på

Det de har svårast att förstå

Var allra mest rädd om det

Tid atlanter av tid

Har gått sen den sommaren

Ibland känns det som

Jag är kvar där än

I rummet en trappa upp

Ah jag har skakat och krängt

Och vridit och svängt

Men det är samma sång

Och den börjar bli helt galet lång

Det jag kom för att hämta då

Jag har ännu inte funnit det

Döden är en dörrsmäll

Att födas tar lång lång tid

Gosse det tar lång tid

Det tar lång tid

Entrar por una vez

En los arbustos de moras

en una carretera

Un ascensor hasta Copenhague

Con mi primera guitarra

Y llegué a una intersección

En un bosque de Småland

oscureció y la lluvia golpeó

Recé a Dios y a Jesús también

Y el próximo auto se detuvo

Yo juego en las calles corrió

De la policia

En Vesterbro incluso había

me doy el lujo de quedarme

Arriba de una cabina de video

Y me encuentro con una chica en la calle

que olía a fiesta

Dimos un largo paseo

Vimos una torre de iglesia con escaleras.

Que fue todo el camino hasta las estrellas

La muerte es un golpe en la puerta.

Nacer toma mucho, mucho tiempo

Toma mucho tiempo

Toma mucho tiempo

fue mi primer viaje

Pero yo había estado esperando durante muchos años

En un ascensor por la carretera que va

Hogar de lo extraño

y bebí con

Un anuncio en dekis

me dio su mejor consejo

en lo que se van a complacer

Lo que les cuesta más entender

Ten mucho miedo de eso

atlantes del tiempo

Ha sido desde ese verano

A veces se siente como

Todavía estoy allí

En la habitación de arriba

Ah, he sacudido y escorado

Y torcido y girado

pero es la misma cancion

Y está empezando a volverse loco por mucho tiempo

Lo que vine a recoger entonces

aun no lo he encontrado

La muerte es un golpe en la puerta.

Nacer toma mucho, mucho tiempo

Chico, lleva mucho tiempo

Toma mucho tiempo