Blues från Sverige - Tomas Andersson Wij

Jag har ett rum på Statt i Hudiksvall

Jag hålls vaken av ett Delsboband som spelar 'Desolation row'

Jag har stått i sorlet och lyssnat på en man som förlorat sin familj

Och jobbet på firman — han lovar att hämnas

Den här stans prinsessa hade återvänt från Bologna

Innan jag gick sa hon 'jag gifter mig gärna med dig till sommarn'

'Okej?'

Och dom tunga isflaken driver längs Ljusnans vatten

I en förort till livet sväljs natten och anden lämnar flaskan

Vi har fyllt alla rum till bredden men dom ekar tomt ändå

Jag är uppe i natt och skriver en blues från Sverige

Det är en tidig morgon och dimmar hänger mellan träden

Jag går ensam genom Jesusparken och hör Malmö vakna

För sådär 40 år sen åt sig grävskopor genom staden

Och man stöpte den nya sköna världen i cement och glömska

Sen när husen stod skinande höga gick Malmöpampen

Med partinål på finkostymen och dränkte sig i sundet

Nu drar snålvinden in genom den osynliga sprickan

I ett inglasat centrum irrar mänskan

Hon har glömt adressen

Vi har fyllt alla rum till bredden men dom ekar tomt ändå

Jag står på scen i natt och sjunger en blues från Sverige

Det är trångt och svettigt och högt i den lilla baren

Jenny limmar på webdesignen som var popstjärna '92

Och en trist journalist spelar skivor från sin bästa tid

Han vill ha en famn att somna i

— hon vill ses och fika

Och NK-klockan snurrar över nattrafiken

'Tjena killen, hur går det med musiken?

Har du träffat nån från förr?'

'Nähä'

Tar en taxi från Söder vid tolv förbi ett tomt Café Opera

Här är man en kung eller en jävla sopa

Och till och med din morsa vet vilket

Vi har fyllt alla rum till bredden men dom ekar tomt ändå

Jag är för full och glad i natt för en blues från Sverige

Tengo una habitación en Statt en Hudiksvall.

Me mantiene despierto una banda de Delsbo tocando 'Desolation Row'

Me he parado en el murmullo y he escuchado a un hombre que ha perdido a su familia.

Y el trabajo en la empresa: promete venganza.

La princesa de esta ciudad había regresado de Bolonia.

Antes de irme me dijo 'Me encantaría casarme contigo este verano'

'¿Okey?'

Y los pesados ​​témpanos de hielo flotan a lo largo de las aguas de Ljusnan

En un suburbio de vida, la noche se traga y el espíritu sale de la botella

Hemos llenado todas las habitaciones a lo ancho pero aún resuenan vacías

Estoy despierto esta noche escribiendo un blues de Suecia

Es temprano en la mañana y la niebla cuelga entre los árboles.

Camino solo por Jesusparken y escucho a Malmö despertarse

Hace unos 40 años, las excavadoras devoraron la ciudad

Y arrojaron el nuevo mundo hermoso en cemento y olvido

Luego, cuando las casas brillaban en lo alto, Malmöpampen se fue

Con aguja de fiesta en el traje fino y ahogada en el estrecho

Ahora el viento ligero entra a través de la grieta invisible

En un centro acristalado, el hombre deambula

Ella olvidó la dirección

Hemos llenado todas las habitaciones a lo ancho pero aún resuenan vacías

Estoy en el escenario esta noche y canto un blues de Suecia

Está lleno, sudoroso y ruidoso en el pequeño bar.

Jenny pega en el diseño web que fue una estrella del pop en el '92

Y un triste periodista toca discos de su mejor época

Quiere un abrazo para dormirse en

- quiere que la vean y tomar un café

Y el reloj NK gira sobre el tráfico nocturno

'Servir al tipo, ¿cómo está la música?

¿Has conocido a alguien antes?

'No'

Toma un taxi desde Söder a las doce pasando un Café Opera vacío

Aquí eres un rey o una puta escoba

Y hasta tu mamá sabe cuál

Hemos llenado todas las habitaciones a lo ancho pero aún resuenan vacías

Estoy demasiado borracho y feliz esta noche para un blues de Suecia