Gatan Fram - Håkan Hellström

Jag låg i rännsten med Anne-Louise, från himlen föll regnet ner

Det var timmarna innan hon rest sin väg och jag druckit ännu mer

Jag sa inte förlåt, du sa ingenting.

Vad skulle det tjäna till?

Du var någon som gick bredvid när jag gick gatan fram

Anne-Louise

Jag bor kvar i stan, varje dag och natt ser jag samma ansikten

Och ibland har jag kunnat höra ditt skratt, sett ditt leende

För ett ögonblick mellan hjärtats slag stod du åter framför mig

Men det var bara nåt som kom över mig när jag gick gatan fram

Anne-Louise

John har slutat på kakfabriken, han sjunger på gatorna

Jag tog min son till skansen igår för att skratta åt aporna

Förälskelser är lätta att glömma, för en del är de ett levebröd

Jag lever på sånt jag får för mig ibland när jag går gatan fram

Anne-Louise

Jag skriver till dig från en musikerloge som mest liknar ett cykelgarage

På mitt kavajuppslag sitter din brosch, på bordet ligger kvällens gage

Förälskelser är lätta att glömma, för en del är de ett levebröd

Du och jag, vi möts säkert en dag när vi går gatan fram

När vi går gatan fram, Anne-Louise

Gatan fram, Anne-Louise

Estaba tirado en la cuneta con Anne-Louise, del cielo caía la lluvia

Fueron las horas antes de que ella se fuera y bebí aún más

No dije lo siento, no dijiste nada.

¿Qué serviría?

Eras alguien caminando a mi lado mientras caminaba por la calle

Ana Luisa

Todavía vivo en la ciudad, todos los días y noches veo las mismas caras

Y a veces podía escuchar tu risa, ver tu sonrisa

Por un momento entre los latidos del corazón, te paraste frente a mí otra vez

Pero fue algo que se apoderó de mí mientras caminaba por la calle.

Ana Luisa

John se ha detenido en la fábrica de pasteles, canta en las calles.

Ayer llevé a mi hijo al fuerte para reírse de los monos.

Los amores son fáciles de olvidar, para algunos son un sustento

Vivo de cosas que consigo para mí a veces cuando camino por la calle

Ana Luisa

Te escribo desde la cabaña de un músico que más se parece a un garaje de bicicletas.

En mi chaqueta extendida está tu broche, en la mesa está el indicador de la noche

Los amores son fáciles de olvidar, para algunos son un sustento

Tú y yo, probablemente nos encontremos un día mientras caminamos por la calle

Mientras caminamos por la calle, Anne-Louise

La calle adelante, Anne-Louise