Klubbland - Håkan Hellström

Yeah, yeah

En, två, tre, fyr

Åh, när alla clownerna

Har gått från jobben

Så visslar fåglarna i träden

Det finns ingen poäng i att va fri längre

För jag vet att den här natten kommer döda mig

Oh-oh ooh, yeah

Om jag inte får va med dig

Åh, klubbland

Folk säger att allt är för konsten

Inget för berömmelsen

Men ni ser ut som dockor i kulisser

Åh, vad jag saknar Ernst-Hugo

För patetik är konst

Och konst är att förstå

Det har blivit svårt att älska

När all kärlek lett till besvikelse

Och compadres lever på gränsen till förintelse

Och compadres, ni trodde man kunde svika kärlek

Oh-oh ooh, yeah

Men det kan man inte

Vet att du är ledsen

Jag är ledsen med

För allt som är kvar

Är en dröm om vad kärlek kunde va

Jag läser aldrig Proust igen

För slutet gör för ont i mig

Oh-oh ooh, yeah

Och det slutet har just börjat mellan dig och mig

Och det slutet har just börjat mellan dig och mig

Slutet har just börjat mellan dig och mig

Sí, sí

Uno, dos, tres, faro

Oh, cuando todos los payasos

ha dejado el trabajo

Entonces los pájaros silban en los árboles

Ya no tiene sentido ser libre

Porque sé que esta noche me va a matar

Oh, oh, oh, sí

si no puedo ir contigo

Oh, ir de discotecas

La gente dice que todo es por el arte.

nada por la fama

Pero pareces marionetas detrás de escena.

Oh, lo que extraño de Ernst-Hugo

Porque lo patético es arte

Y el arte es entender

Se ha vuelto difícil amar

Cuando todo el amor llevó a la decepción

Y los compadres viven al borde de la aniquilación

Y compadres, pensaste que podías traicionar el amor

Oh, oh, oh, sí

Pero no puedes

saber que lo sientes

Lo siento

Por todo lo que queda

Es un sueño sobre lo que podría ser el amor

Nunca volveré a leer a Proust.

Porque el final me duele demasiado

Oh, oh, oh, sí

Y ese final acaba de empezar entre tú y yo

Y ese final acaba de empezar entre tú y yo

El final acaba de comenzar entre tú y yo