När Jag Såg Dig - Eva Dahlgren

Det är tur att man inte vet

Det var lördagseftermiddag i november

Jag var med mina vänner

Men jag var trött och inte på humör

Att konversera som vi stockholmare gör

Ingen lyssnar orden studsar och dör

Regn

Jag väntade på en taxi hem

Som aldrig ville komma

Och det var då

När jag gav upp och ringde på igen

Som det blev sommar

Så

Det är ett sällsynt fenomen

Men ibland står tiden still

Utan önskan eller vilja

Och jag vet att jag tänkte att just det här

Har jag läst om och sett på film

Det är något jag alltid kommer att minnas

Och jag

Som alltid kontrollerar mig

Och aldrig vilar i en blick för länge

Jag dog i den stunden och föddes där

I ett ögonblick för länge

När jag såg dig

Es una suerte que no sepas

Era sábado por la tarde en noviembre.

Yo estaba con mis amigos

Pero estaba cansado y no estaba de humor.

Conversar como lo hacemos los habitantes de Estocolmo

Nadie escucha las palabras rebotar y morir

Lluvia

estaba esperando un taxi a casa

Quien nunca vendría

Y eso fue entonces

Cuando me rendí y volví a llamar

Como se convirtió en verano

Asi que

es un fenomeno raro

Pero a veces el tiempo se detiene

Sin ganas ni voluntad

Y sé que estoy pensando que eso es solo esto

¿He leído y visto películas

es algo que siempre recordare

Y yo

Quien siempre me controla

Y nunca descansar en una mirada por mucho tiempo

Morí en ese momento y nací allí.

En un momento demasiado largo

Cuando te vi