Skandat Sinne - Siebenbürgen

I de djupaste av skogar

I ett mörker svart som hat

På en plats där ondska frodas

Där sökte jag mitt svar

Iakttagen av de döda

Letar jag mig fram

Till porten som för evigt öppnats

Den port som bär mitt namn…

I den pakt som jag nu svurit har

Jag på mina frågor funnit ett svar

Utvald av ödets makter

Förfördes jag av mörkrets krafter

För evigt brinna för att allting få

För evigt ensam kommer jag att stå

För evigt brinna för att allting få

För evigt försvinna för att allting förstå…

«I de djupaste av skogar

I ett mörker svart som hat

På en plats där ondska frodas

Där har jag funnit svar…

…Och aldrig mer kan jag åter färdas

Till okunskapens tid

Ty den kunskap som jag nu besitter

Ger mig aldrig frid.»

Märkt av döden vandrar jag

Likt en skugga in i de dödas dal

Där döda ögon mig bevakar

Och döda själar aldrig mer vaknar

För evigt brinna för att allting få

För evigt ensam kommer jag att stå

För evigt brinna för att allting få

För evigt försvinna för att allting förstå…

«I de djupaste av skogar

I ett mörker svart som hat

På en plats där ondska frodas

Där har jag funnit svar…

…Och aldrig mer kan jag åter färdas

Till okunskapens tid

Ty den kunskap som jag nu besitter

Ger mig aldrig frid.»

En lo más profundo de los bosques

En un negro oscuro como el odio

En un lugar donde el mal prospera

Allí busqué mi respuesta

Observado por los muertos

Estoy esperando

A la puerta que ha sido abierta para siempre

La puerta que lleva mi nombre…

En el pacto que ahora he jurado

Encontré una respuesta a mis preguntas.

Seleccionado por los poderes del destino

Fui seducido por las fuerzas de la oscuridad.

Siempre ardiendo para conseguir todo

Estaré solo para siempre

Siempre ardiendo para conseguir todo

Desaparecer para siempre para entenderlo todo...

«En lo más profundo de los bosques

En un negro oscuro como el odio

En un lugar donde el mal prospera

Ahí he encontrado respuestas…

… Y nunca más podré volver a viajar

A la hora de la ignorancia

Por el conocimiento que ahora poseo

Nunca me des la paz".

Marcado por la muerte, camino

Como una sombra en el valle de los muertos

Donde los ojos muertos me guardan

Y las almas muertas nunca se despiertan de nuevo

Siempre ardiendo para conseguir todo

Estaré solo para siempre

Siempre ardiendo para conseguir todo

Desaparecer para siempre para entenderlo todo...

«En lo más profundo de los bosques

En un negro oscuro como el odio

En un lugar donde el mal prospera

Ahí he encontrado respuestas…

… Y nunca más podré volver a viajar

A la hora de la ignorancia

Por el conocimiento que ahora poseo

Nunca me des la paz".