Sol och vår - Wizex

En juvelerare och hans affär

Är upphov till att allt så dystert är

En dag framför hans fönster dröjde jag

Då någon plötsligt sa 'goddag'

Det var en glad ung man med solvargsgrin

Som bad mig följa med som smakråd in

Han sökte något att sin fästmö ge

Och bad så snällt att jag gick med

När det är sol och vår och man är nitton år

Är det så lite man förstår

Och alla flickor små bör låsas inne då

När vintern går mot sol och vår

Väl i butiken fann han inget se’n

Och snart så stod vi utanför igen

Jag sa 'adjö' och hade börjat gå

När han skrek: «Vänta, hör nu på»

Som ett bevis på tacksamheten hans

Ville han bjuda mig på lunch nånstans

Det var ju vårens första solskensdag

Så jag var dum nog svara' ja

När det är sol och vår och man är nitton år

Är det så lite man förstår

Och alla flickor små bör låsas inne då

När vintern går mot sol och vår

Han konverserade med elegans

Och bjöd det bästa som på stället fanns

Men se’n han gått att ringa till en vän

Så kom han inte mer igen

Och rockvaktmästar'n sa:

«Jo, damens man tog damens päls

Och gick till skräddaren, han»

Så jag fick ringa till min egen Knut

Som mig från notan löste ut

När det är sol och vår och man är nitton år

Är det så lite man förstår

Och alla flickor små bör låsas inne då

När vintern går mot sol och vår

Un joyero y su negocio

Es la razón por la que todo es tan sombrío

Un día frente a su ventana me quedé

Cuando alguien de repente dice 'buenos días'

Era un joven feliz con una sonrisa de lobo sol

¿Quién me pidió que viniera como catador?

Estaba buscando algo para regalarle a su prometida.

Y me preguntó tan amablemente que acepté

Cuando hace sol y primavera y tienes diecinueve años

es que poco entiendes

Y todas las niñas deberían estar encerradas entonces

Cuando el invierno se convierte en sol y primavera

Una vez en la tienda, no encontró nada.

Y pronto estábamos afuera otra vez

Dije 'adiós' y había comenzado a salir

Cuando gritó: «Espera, ahora escucha»

Como prueba de su gratitud.

¿Quería invitarme a almorzar a algún lado?

Era el primer día soleado de primavera.

Así que fui lo suficientemente estúpido como para responder 'sí'

Cuando hace sol y primavera y tienes diecinueve años

es que poco entiendes

Y todas las niñas deberían estar encerradas entonces

Cuando el invierno se convierte en sol y primavera

conversaba con elegancia

Y ofreció lo mejor que tenía el lugar

Pero se ha ido a llamar a un amigo.

Luego no volvió

Y el vigilante de la roca dijo:

«Pues el marido de la señora le quitó el abrigo a la señora

Y fue al sastre, él»

Así que tuve que llamar a mi propio Knut

Que yo de la cuenta desencadenó

Cuando hace sol y primavera y tienes diecinueve años

es que poco entiendes

Y todas las niñas deberían estar encerradas entonces

Cuando el invierno se convierte en sol y primavera