Till slutet - Stilla

Av ruttenhet är jag smittad långt in i märgen

Skelettet är skört

All vävnad faller av

Likt sorgens träda redo att falla

Ner i stoft

Av oklar härkomst

Det sista som sviker är synen

Synen fasar i avsaknad

Av tolkning

Jag är ej längre ett jag

Svartsynt utlämnad till enkla intryck

Som porösa glober

Mina ögon är jordar

Redo att se rymdens korpar

Flyga fritt i klagosång

Mot skymningens lugn

Var jag endast känner lättnad

Till slut är slutet till ända

I övergiven natur strövar känslor

I fred då köttet ej längre finns

Por podredumbre, estoy infectado hasta la médula

El esqueleto es frágil.

Todo el tejido se cae

Como la huella del dolor lista para caer

Abajo en el polvo

De ascendencia poco clara

Lo último que decepciona es la vista.

La vista es aterradora en ausencia.

de interpretación

ya no soy yo

Black-eyed repartido por impresiones simples

como globos porosos

mis ojos son tierra

Listo para ver los cuervos del espacio

Vuela libre en lamentación

Hacia la calma del atardecer

Donde solo siento alivio

Al final, el final ha terminado.

En la naturaleza abandonada, las emociones vagan

En paz cuando la carne ya no exista