Sibelius: Fridolin's Madness - Ylioppilaskunnan Laulajat - YL Male Voice Choir, Ян Сибелиус

Knappt leker mört, knappt hoppar lax

Knappt blåses vintern ut

Då står du röd som fordomdags

Och glimögd vid din knut

Vid idealens spruckenhet

Och känslans skämda vin

Var får din själ sin druckenhet

Du gamle Fridolin?

Du går med knäsid gångjärnsrock

Och hög och fejad hatt

Du drager balsam i din lock

Och bär en skön kravatt

Ack, på de unga narrars stig

Där vällukt svävar fin

Att jag ännu skall möta dig

Du gamle Fridolin!

Gå hem och gnid, det fåralår

Som hänger på din vägg

Och sjung om våra tomma år

Och sälla dryckers drägg

Gjut dubbelt öl på flisorna

Av sargad violin

Och gjut i aftonvisorna

Ditt svårmod, Fridolin!

Apenas se posan las cucarachas, el salmón apenas salta

El invierno apenas se apaga

Entonces te pones rojo como en la antigüedad

Y brillando en tu nudo

En el quiebre de los ideales

Y la sensación de vino estropeado

¿De dónde saca tu alma su embriaguez?

¿Viejo Fridolin?

Llevas una falda con bisagras hasta la rodilla

Y sombrero alto y barrido

Dibujas acondicionador en tu tapa

y lleva una bonita corbata

Ay, en el camino de los jóvenes tontos

Donde el olor flota bien

Que todavía te encontraré

¡Viejo Fridolín!

Ve a casa y frota, año de oveja

Colgado en tu pared

Y cantar sobre nuestros años vacíos

Y tragos raros

Vierta cerveza doble en las papas fritas.

De violín cicatrizado

Y emitir en las canciones de la tarde

¡Tu desgana, Fridolin!