Urdarmåne - Vintersorg

Över fjällryggen syns en halvmåne vågrätt

Den lyser inöver skogsfolkens palissader

Förskräckelsens tid nu belägrar denna ätt

Som irrar mellan folktrons pelarrader

Månens fasaväckande skimmer strös

Där vintern länge låg och frös

Nu, upplyst av uråldrig skräckfantom

Ett tankeväsen, ett idiom

Urdarmåne varslar om farsot

Elände, jämmer och nöd

Mot dess trollkraft finns ingen bot

Allena erbarmlighet i överflöd

Dess betydelse är av historia instiftad

Till ett världstungt och drabbande ok

Idyllen blir nu raskt förgiftad

Och sjunger till hjärtats svartkonstbok

Likt en klotblixt slungas känslor mellan klippväggars borg

Och härdas av spekulationens brio

Där glädjerus omformats till enväldig sorg

Och förtvivlans makt är legio

Se puede ver una media luna horizontalmente sobre la cresta.

Brilla sobre la empalizada de la gente del bosque

El tiempo del terror ahora asedia a este clan

Quien deambula entre los pilares del folklore

El horrible brillo de la luna está salpicado

Donde el invierno yacía y se congelaba durante mucho tiempo

Ahora, iluminado por un antiguo fantasma de horror

Un ser de pensamiento, un idioma

Urdarmåne advierte de peste

Miseria, lamentación y angustia

No hay cura para su magia.

Misericordia sola en abundancia

Su importancia está establecida por la historia.

A un yugo mundialmente pesado y sorprendente

El idilio ahora se envenena rápidamente

Y canta al libro de arte negro del corazón

Como una bola de relámpagos, las emociones se lanzan entre los muros del castillo.

Y endurecido por el brío de la especulación

Donde la embriaguez de la alegría se transforma en tristeza autocrática

Y el poder de la desesperación es legión