En Blixt Från Klar Himmel - Vintersorg

Åskvigg slår mot regnblöt bark

Jordströmmar antänder sedan roten

Fåror har plöjts likt vidsträckt odlingsmark

Av källan som slungar ut eldkloten

Det rullas ut en brokig linda

Med verkning att förblinda

Tills ett naturbål brinner med ljudlig signatur

Därefter ligger skogen som förkolnade rester

Mot nattens fond en brandgul kontur

Ett dramatiskt skådespel som lystiden befäster

Naturbålets magi

Skänker liv till drömbilders värld

Från åskvädrets logi

Och följer luftströmmars färd

Naturbålets empiri

Är ett starkt men förgängligt sken

Likt trolldom och signeri

Vaknar nästa blossande fenomen

Irrbloss som självantänds, likt nattens kristaller

Och lågar över myr och hed

Där som det stilla står, förmultnar och faller

Som blixtnedslagets efterled

På den ljungbevuxna heden, en lägereld

För att värma de som i drömmar satt

Där «Yggdrasil» ligger av elmseld fälld

Och tanken färdas i evignatt

Tormenta golpea contra la corteza empapada de lluvia

Las corrientes de tierra luego encienden la raíz.

Los surcos han sido arados como extensa tierra de cultivo

De la fuente que arroja la bola de fuego

Se despliega una envoltura abigarrada

Con efecto a ciegas

Hasta que arda una hoguera natural con firma audible

Después de eso, el bosque yace como restos carbonizados.

Contra el fondo de la noche un contorno amarillo ardiente

Un espectáculo dramático que fortalece el tiempo de la luz

La magia del fuego natural

Da vida al mundo de las imágenes oníricas.

Desde el alojamiento de la tormenta

Y sigue el flujo de las corrientes de aire

Los empíricos del fuego natural

Es una luz fuerte pero perecedera

Como la brujería y la firma

Despierta el próximo fenómeno de llamarada

Llamarada de iris que se enciende sola, como los cristales de la noche

Y yace sobre pantanos y páramos

Donde todavía está, decae y cae

Como las secuelas del rayo

En el páramo cubierto de brezo, una fogata

Para calentar a los que se sentaron en sueños

Donde se encuentra «Yggdrasil» junto al fuego

Y el pensamiento viaja para siempre