Fjärran stränder - Solen

På morgonen är jag fast besluten

Till kvällen är min vilja nedbruten

Har ingenting att skylla på

Det verkar mest ha blivit så

Har underbarnen blivit sämre

Jag kanske inte bryr mig längre

Läser om dom i en bok

Kan inte vara riktigt klok

Som väntar på något stort

Jag fattar vad dom menar

Sakta börjar jag förstå

Dom där planerna du kramar

Tar sig aldrig ur sin vrå

Du rör dig in i stilla gränder

Där drömmarna har blivit länder

Jag sköljer upp på fjärran stränder

(Talat: Äh jag vill inte)

Jag kastade mig i rökmaskinen

Sånt gör jag sällan nu för tiden

Det kanske ser okej ut på håll

Men inombords så är jag fast i full kontroll

Mot skogarna, mot öppet vatten

Någonstans där ingen talar om riktningen

Var det inte jag som svor

Att inte fastna i någons klor

Att bo där ingen bor

Jag fattar vad dom mnar

Sakta börjar jag förstå

Hur allt inom dig svalnar

Kanske är det skönt ändå

Att famla in i andras händer

En plastpås i vindens tänder

Jag sköljer upp på fjärran stränder

Por la mañana estoy decidido

Por la tarde mi voluntad está rota

no tener nada que culpar

En su mayoría parece haber resultado de esa manera.

¿Ha empeorado el niño prodigio?

Tal vez ya no me importa

Leer sobre ellos en un libro.

No puedo ser realmente sabio

esperando algo grande

entiendo lo que significan

Poco a poco estoy empezando a entender

Esos planes que abrazas

Nunca sale de su esquina

Te mudas a callejones tranquilos

Donde los sueños se han convertido en tierras

Me lavo en costas lejanas

(Hablado: Uh, no quiero)

Me tiré a la máquina de humo

Rara vez hago eso en estos días.

Puede verse bien desde la distancia.

Pero por dentro, estoy atrapado en control total

Hacia los bosques, hacia el mar abierto

En algún lugar donde nadie hable sobre la dirección

¿No fui yo quien juró

Para no quedar atrapado en las garras de nadie

Vivir donde nadie vive

entiendo lo que significan

Poco a poco estoy empezando a entender

Cómo todo dentro de ti se enfría

Tal vez sea agradable después de todo

Para andar a tientas en las manos de otros

Una bolsa de plástico en los dientes del viento.

Me lavo en costas lejanas