Dit vinden bär - Raubtier

Sådant är livet som nomad

Varje kväll en helt ny stad

Varje ansikte är nytt

Vilda nätter sätter spår

Tunga timmar, dagar går

och till sist har åren flytt

Och när ångesten och tvivlet kommer till mig

Ekar ditt sorgsna farväl

Hur än vägen verkar kort

tycks du vara ljusår bort

Jag är tvingad dit vinden bär

Dit vinden bär

Var gång som vi två skiljs åt

vill jag be om ditt förlåt

för de vägval som jag tog

av de ärr som jag har fått

på de vägar som jag gått

kunde hälften varit nog

Men du vänter liksom skymningen på natten

och din längtan känns i mig

Hur än vägen verkar kort

tycks du vara ljusår bort

Jag är tvingad dit vinden bär

Är jag villsen på vår jord

ser jag polstjärnan i nord

liksom du är den mig kär

Vart än vinden bär

Och när ångesten och tvivlet kommer till mig

Ekar ditt sorgsna farväl

Hur än vägen verkar kort

tycks du vara ljusår bort

Jag är tvingad dit vinden bär

Är jag villsen på vår jord

ser jag polstjärnan i nord

liksom du är den mig kär

Vart än vinden bär

Así es la vida como nómada

Cada noche una ciudad completamente nueva

Cada cara es nueva

Las noches salvajes dejan huellas

Horas pesadas, los días pasan

y por fin los años han volado

Y cuando la ansiedad y la duda vienen a mí

Se hace eco de tu triste despedida

Sin embargo el camino parece corto

pareces estar a años luz de distancia

Me veo obligado a ir donde sopla el viento

Donde el viento lleva

Cada vez que nos separamos

quiero pedirte perdon

por las elecciones que hice

de las cicatrices que he recibido

en los caminos que he andado

la mitad podría haber sido suficiente

Pero esperas como el atardecer en la noche

y tu anhelo se siente en mi

Sin embargo el camino parece corto

pareces estar a años luz de distancia

Me veo obligado a ir donde sopla el viento

¿Estoy perdido en nuestra tierra?

Veo la estrella polar en el norte

como tu soy yo enamorado

Dondequiera que lleve el viento

Y cuando la ansiedad y la duda vienen a mí

Se hace eco de tu triste despedida

Sin embargo el camino parece corto

pareces estar a años luz de distancia

Me veo obligado a ir donde sopla el viento

¿Estoy perdido en nuestra tierra?

Veo la estrella polar en el norte

como tu soy yo enamorado

Dondequiera que lleve el viento