Ett Gravfäst Öde - Night Crowned

Ett sinistert kall

Från åldrig jord

Dess förhäxande röst

Snärjer mig i dess våld

Förfaller med varje andetag

Med tunga steg går jag mot livets ände

En ändlös resa

På en enslig stig

Låt mig i stillhet ruttna

I tellus avgrundslika svalg

Fängslad i evighetens kedjor

Med en längtan att tidens etter mig förtär

Allt förgås, allt förtvinar

Ett gravfäst öde väntar alla utom mig

Ett gravfäst öde väntar alla utom mig

För varje steg jag tar upphör allt liv

Frost bestruken mark är allt jag lämnar kvar

En ständig strävan

Genom tid &rum

En evig avsmak för allt liv

Med en längtan efter ett slut

Livlösheten präglar minna drömmar

Att i den eviga sömnen finna frid

Ett sista steg

Över bergets kant

Låt mig svepas i karg fuktig jord

Låt mig bli ett med intet

Aldrig skall mitt hjärta sluta slå

Aldrig skall jag få blekna bort

Allt förgås, allt förtvinar

Ett gravfäst öde väntar alla utom mig

Una llamada siniestra

De suelo envejecido

Su voz encantadora

Me involucra en su violencia

Expira con cada respiración

Con pasos pesados ​​camino hacia el final de la vida

Un viaje interminable

En un camino solitario

Déjame pudrirme en silencio

En Tellus garganta como un abismo

Encarcelado en las cadenas de la eternidad

Con un anhelo que el tiempo después de mí consume

Todo perece, todo se marchita

Un destino grave espera a todos excepto a mí

Un destino grave espera a todos excepto a mí

Por cada paso que doy, toda vida cesa

El suelo cubierto de escarcha es todo lo que dejo atrás

Una búsqueda constante

A través del tiempo y el espacio

Un eterno disgusto por toda la vida.

Con un anhelo de un final

La falta de vida caracteriza menos sueños

Para encontrar la paz en el sueño eterno

un ultimo paso

Sobre el borde de la montaña

Déjame barrer en suelo húmedo estéril

Déjame ser uno con nada

Mi corazón nunca dejará de latir

Nunca se me permitirá desvanecerme

Todo perece, todo se marchita

Un destino grave espera a todos excepto a mí