I solnedgången - Mando Diao

Satte jag mig på bergets kam

Såg ut över fjärden

Såg hur solen i väster sam

Långt i väster gick färden

Tiden förgår, nyss var det vår

Snart ligger höst över världen

Dagar har kommit och dagar har gått

En gång kommer väl den sista

Flyktig är lyckan och knappt dess mått

Tung är den ändå att mista

Luftbyggda slott skimra ju blott

Skimra och locka och brista

Dårar de tänka och dårar de tro

Dårar de mena och hoppas

Hoppas att frön som i jorden gro

Växa till skördar och knoppas

Brodden den dör, frosten förstör

Det som i markerna stoppas

Me senté en la cresta de la montaña

miraba hacia la bahía

Vi cómo el sol en el oeste sam

El viaje fue lejos hacia el oeste

El tiempo pasa, justo ahora era primavera

El otoño está pronto sobre el mundo

Los días han venido y los días han pasado

Una vez que el último vendrá

La felicidad es la felicidad y difícilmente su medida.

Todavía es pesado perder

Los castillos construidos con aire solo brillan

Brillan y atraen y estallan

Tontos que piensan y tontos que creen

Tontos que significan y esperan

Espero que las semillas que germinen en el suelo

Crecer a las cosechas y brotes

El aguijón muere, la escarcha destruye

Lo que se detiene en el suelo