Handens fem fingrar - Lisa Nilsson

Jag känner dig, jag känner dig så väl.

Dina fasor, dina våndor finns också i min själ.

Du är mitt kött och blod.

Det bär ett dyrbart namn, det är min kärlek utan villkor.

Jag gör vad jag kan.

Så stor och stark på dagen, men så liten mitt i natten,

när ingen ser, när ingen vet, kommer gråten mitt i skrattet.

Fem fingrar ska skydda dig.

Ett är månen, ett är solen, ett är polstjärnan bakom molnen.

Ett är hopp och ett är tro.

Handens fem fingrar vaggar dig till ro.

Hmmm…

Stort är mörkret nu.

Månen är itu,

men det är natten som gör dagen ljus och mitt ljus är du.

Och denna jord är rund,

finns här ingen annan som kan ge mig sån förtvivlan?

Och som är lika sann.

Du blir rädd för dina skuggor,

alla hot som aldrig når dig.

jag ska sjunga dig ett löfte,

och jag vet att du förstår mig.

Fem fingrar ska skydda dig.

Ett är månen, ett är solen, ett är polstjärnan bakom molnen.

Ett är hopp och ett är tro.

Handens fem fingrar vaggar dig till ro.

Om du tänker dig den skogsväg,

vi vandrar ibland,

gick vi stigen ner till vattnet.

Din hand är i min hand.

Se så långt där ner i djupet,

på botten av den sjön,

där finns en silverskatt som glimmar,

den är din inatt.

Så slumra in och dröm.

Fem fingrar ska skydda dig.

Ett är månen, ett är solen, ett är polstjärnan bakom molnen.

Ett är hopp och ett är tro.

Handens fem fingrar vaggar dig till ro.

Handens fem fingrar vaggar dig till ro.

Yeeeeeaaaaa…

Te conozco, te conozco muy bien.

Tus horrores, tus tormentos también están en mi alma.

Eres mi carne y sangre.

Lleva un nombre precioso, es mi amor incondicional.

Hago lo que puedo.

Tan grande y fuerte de día, pero tan pequeño en medio de la noche,

cuando nadie ve, cuando nadie sabe, el llanto viene en medio de la risa.

Cinco dedos deberían protegerte.

Uno es la luna, uno es el sol, uno es la estrella polar detrás de las nubes.

Una es esperanza y otra es fe.

Los cinco dedos de la mano te mecen para que descanses.

Mmm…

Grande es la oscuridad ahora.

La luna se ha ido,

pero es la noche la que hace al día luz y mi luz eres tú.

Y esta tierra es redonda,

¿No hay nadie más aquí que pueda darme tanta desesperación?

Y lo cual es igual de cierto.

Te asustas de tus sombras,

todas las amenazas que nunca te alcanzan.

Te cantaré una promesa,

y se que me entiendes

Cinco dedos deberían protegerte.

Uno es la luna, uno es el sol, uno es la estrella polar detrás de las nubes.

Una es esperanza y otra es fe.

Los cinco dedos de la mano te mecen para que descanses.

Si te imaginas ese camino forestal,

caminamos a veces,

caminamos por el sendero hasta el agua.

Tu mano está en mi mano.

Mira tan lejos en las profundidades,

en el fondo de ese lago,

hay un tesoro de plata que reluce,

es tuyo esta noche.

Así que duerme y sueña.

Cinco dedos deberían protegerte.

Uno es la luna, uno es el sol, uno es la estrella polar detrás de las nubes.

Una es esperanza y otra es fe.

Los cinco dedos de la mano te mecen para que descanses.

Los cinco dedos de la mano te mecen para que descanses.

Yeeeeeeeee…