Eld blir glöd - Linda Pira, Seinabo Sey

Plötsligt känns det som jag borde förstått

Eld blir glöd

Det är inte över än, jag tror det finns hopp

Eld blir glöd

Plötsligt känns det som jag borde förstått

Inget är förevigt, eld blir glöd

Det är inte över än, jag tror det finns hopp

Allting har en mening, eld blir glöd

Klättra upp för berget, du såg ett stup

Måste samla mod för att hoppa över nu

Greppa min hand så tar jag din

Elden är bara glöden, inte döden nu

Full syn, full fokus vidgar upp vyn

Låter vinden spela melodin

Mot sorgligare toner tillbaks på Avenyn

Hör lekande barn på gatuhörn

Tunnelbanan som basgång på deras kör

Betongros, svårt att växa ur den miljön

Vi ser dom gro men drömmarna blir sällan mer än frön

Tror du, tror du, tror du, tror du, tror du, tror du på dig själv

Du måste akta dig från askan och låta glöden bli till eld

Vad vet du om att vakna, jag är kvar i min sömn

För det vi saknar kommer aldrig bli glömt

Säger skål till alla bovar i handklovar tills baren blir tömd

Verkligheten är knas, jag önskar allt var en dröm

Du vet, det här är för mig

Glädjetårar när vi gråter, ber en bön backstage

Ifrån gården upp till loungen, applåder och eloger

Tänk för några år sen, back in the days

Flyg iväg med mig bror

Syster kämpa mot misär där vi bor

Axar från denna värld, visar vad jag är värd

Letar efter styrka i min själ, i mitt blod

De repente siento que debería haber entendido

El fuego se convierte en fuego

Aún no ha terminado, creo que hay esperanza.

El fuego se convierte en fuego

De repente siento que debería haber entendido

Nada se inmortaliza, el fuego se convierte en fuego.

Aún no ha terminado, creo que hay esperanza.

Todo tiene un significado, el fuego se convierte en fuego.

Sube a la montaña, viste un precipicio

Debe reunir coraje para saltar ahora

Toma mi mano y yo tomaré la tuya

El fuego es solo las brasas, no la muerte ahora

Visión completa, el enfoque completo amplía la vista

Deja que el viento toque la melodía

Contra tonos más tristes en Avenyn

Escuchar a los niños jugando en las esquinas de las calles.

El metro como base en su carrera.

Rosa de hormigón, difícil de cultivar en ese entorno.

Los vemos germinar, pero los sueños rara vez se convierten en más que semillas.

¿Crees, crees, crees, crees, crees, crees en ti mismo?

Debes tener cuidado con las cenizas y dejar que las brasas ardan

Que sabes de despertar, sigo en mi sueño

Porque lo que nos falta nunca será olvidado

Saluda a todos los culpables esposados ​​hasta que se vacía la barra

La realidad es crujiente, desearía que todo fuera un sueño

Ya sabes, esto es para mí.

Lágrimas de alegría cuando lloramos, rezamos una oración entre bastidores

Del patio al salón, aplausos y alabanzas

Piense hace unos años, en los días

Vuela lejos conmigo hermano

Hermana lucha contra la miseria donde vivimos

Hachas de este mundo, muestran lo que valgo

Buscando fuerza en mi alma, en mi sangre