Rus - Lill Lindfors

När vinet glöder i de fyllda glasen och

vi börjar bli i gasen, då lossar tungans band.

Vi som gått omkring och vart så blyga

vi slutar upp att smyga, modet kommer efterhand.

Hej, tjo och klackarna i taket!

Nu visar vi helt naket hur modiga vi är.

Inga ord kan bli för stora, vad har jag att förlora?

Så är det med det!

Alla ryms i stora famnen och skeppet söker hamnen

och vänskapen är varm.

Livets gåtor blir så uppenbara och dem kan jag förklara

när du vilar på min arm.

Senare när berusningen har lagt sig och

det som jag har sagt dig verkar ganska meningslöst.

Då undrar jag över hur du ser mig,

man får se upp hur man beter sig och då skrattar jag nervöst.

Mitt hjärta har en frusen inneboende med

pajat självförtroende som inte mår så bra.

Hon plockar fram allt det jag gömmer och minns

allt det jag glömmer och säger att hon är jag.

Hon plockar fram allt det jag gömmer och minns

allt det jag glömmer och säger att hon är jag.

Mientras el vino brilla en las copas llenas y

comenzamos a entrar en el gas, luego las ataduras de la lengua se aflojan.

Nosotros que caminábamos y éramos tan tímidos

dejamos de escabullirnos, el coraje viene después.

¡Oye, oye y los tacones en el techo!

Ahora mostramos lo valientes que somos, completamente desnudos.

Ninguna palabra puede ser demasiado grande, ¿qué tengo que perder?

¡Eso es!

Todos se acomodan en los grandes brazos y la nave busca el puerto

y la amistad es cálida.

Los acertijos de la vida se vuelven tan obvios y puedo explicarlos

cuando te apoyas en mi brazo.

Más tarde, cuando la intoxicación haya pasado y

lo que te he dicho parece bastante inútil.

Entonces me pregunto cómo me ves,

tienes que ver cómo te comportas y luego me río nerviosamente.

Mi corazón tiene un habitante congelado con

pastel de confianza que no se siente tan bien.

Ella saca todo lo que escondo y recuerdo

todo eso lo olvido y digo ella soy yo.

Ella saca todo lo que escondo y recuerdo

todo eso lo olvido y digo ella soy yo.