Stigens ände - Avslut

Nattsvarta nätter

Nattsvarta dagar

Ingen utväg, inget ljus

Vägskälen slut

Stigens ände

Fördärvets ironi

Ni ler för ni vet inte bättre

Ni skrattar åt er egen tragedi

Styrda av hjärnhalvan

Paralyserad av maktens korridor

Knäböjer vid minsta vink

Svaga äckliga kryp

Evig smärta, evig sjukdom

Vägskälen slut

Stigens ände

Fördärvets ironi

Ni ler för ni vet inte bättre

Ni skrattar åt er egen tragedi

Avgrundens hierarki ska fälla dig

Förslava, förgöra

Kryp din hora

Kopplas och släpas längs stupets kant

Skriken ska eka i dalens kam

Människa du äckliga oförstående varelse

Du är inte värd morgondagen

Inte värd morgondagen

Vem är jag, varför just jag

Du är svag, underkasta dig

Låt mig se, låt mig veta

Vid stigens slut ska du svaret veta

Vägskälen slut

Stigens ände

Fördärvets ironi

O herre född att dö i din famn

Min tunga börda binder mig

Låt råttorna från underjorden sluka

Mina kvarlevor

noche noches negras

noche de dias negros

Sin recurso, sin luz

cruce de caminos

El final del camino

La ironía de la ruina

Sonríes porque no sabes mejor

Te ríes de tu propia tragedia

Controlado por el hemisferio

Paralizado por el corredor del poder

Se pone en cuclillas al menor indicio

Insectos repugnantes débiles

Dolor eterno, enfermedad eterna

cruce de caminos

El final del camino

La ironía de la ruina

Sonríes porque no sabes mejor

Te ríes de tu propia tragedia

La jerarquía del abismo te atrapará

Esclavo, destruir

Arrastrar a tu puta

Acoplado y arrastrado por el borde del acantilado

Los gritos resonarán en la cresta del valle

Hombre, repugnante criatura incomprensible

no vales mañana

No vale la pena mañana

¿Quién soy yo, por qué yo?

Eres débil, somete

Déjame ver, déjame saber

Al final del camino, debes saber la respuesta.

cruce de caminos

El final del camino

La ironía de la ruina

Oh señor nacido para morir en tus brazos

Mi pesada carga me ata

Que las ratas del subsuelo devoren

mis restos