Höfdingadrapa - Allegiance

Som högättad hövding vem lågo i gravhög

Med guldsköld för handen och långspjut bredvid

Kummeldamm dölja de urtida runor

Som ristats på rustning och dvärgsmidd hjälm

Ett tusende vintrar vid fjällets fot

Ett tusende vintrar i urbergets skydd

Sovande död uti mansåldrar tjugo

Tills bronslurar ekar till strid än en gång

Midnatt sol på bergett satt

Blodröd till att skåda

Det var ej dag- Det var ej natt

Det vägde mellan båda

Balders bål- Den solens bild

Brann på vigda härden

Snart är ändå lågan spilld

Då Höder rår för världen

Gjallar hornet kallar kämpar

Fimbul vinter varde väl

Fenris frost ej knappast dämpar

Kampviljans rus från den enhögdes kärl

Geir fathur

Ravners godt

Din vredes svarta klinga

Dränker sorg och giver bot åt min själ

Frukta den gud som rida hämndens hav

Som piska dess vågor

Han kommer med den storm som drabba skall

De dårar som hädat hans namn

Som trampat på hans runas kraft

Som vanhelgat hans andes makt

Ulven syns på himla fästet

Fjättern brister- Evigt fri

Enhärjar vakna- Heimdall kalla

Åt idavallens mylla ge liv

Väckt av hungerskri från stålet

Sovande döda i glömskans tjäll

Över bifrost skall kämpar rusa mot målet

I svärdklingo väv skall den frusne bli säll

Den frusne bli säll

Vad storm genom rymden går

Se- Vad mäktiga molnen står

Med krossande blixtar och brand i sitt sköte

Mot krigarens härskri de stämmer sitt möte

Den mäktige kommer till maktdomen

Den starke ovanifrån

Odal

Dagaz

Iss

Naud

Han- Som styr allt

Som högättad hövding han lågo i gravhög

Med guldsköld för handen och långspjut bredvid

Kummeldamm döljandes urtida runor

Som ristats på rustning och dvärgsmidd hjälm

Geir fathur

Ravners godt

Como un jefe de alto rango que yacía en un túmulo funerario

Con escudo de oro para la mano y lanza larga al lado.

Kummeldamm esconde las antiguas runas

Tallado en armadura y casco forjado enano.

Mil inviernos al pie de la montaña

Mil inviernos en la protección de la roca madre

La muerte durmiente en los hombres de veinte años.

Hasta que las cabezas de bronce hagan eco en la batalla una vez más

Sol de medianoche en el conjunto de la montaña.

Rojo sangre para contemplar

no era de dia no era de noche

Pesaba entre los dos

Hoguera de Balder- La imagen del sol

Quemado en el hogar consagrado

Pronto, sin embargo, la llama se derrama

Entonces Höder gobierna el mundo

Se aplica a la bocina llamada luchadores

Fimbul el invierno estuvo bien

La escarcha de Fenris apenas humedece

La embriaguez de la voluntad de lucha del vaso del tuerto

geir fathur

ravners bien

La hoja negra de tu ira

Ahoga la pena y cura mi alma

Teme al dios que cabalga el mar de la venganza

como azotar sus olas

Viene con la tormenta que azotará

Los tontos que blasfemaron su nombre

Quien pisó el poder de su runa

Quien profanó el poder de su espíritu

El lobo se puede ver en el cielo.

Los grilletes fallan, eternamente libres

Enhärjar vakna-Heimdall kalla

Al suelo de Idavallen dale vida

Despertado por los gritos de hambre del acero

Durmiendo muerto en el frio del olvido

Sobre el bifrost, los luchadores deben correr hacia la meta.

En el tejido de la hoja de la espada, el congelado debe ser raro.

Los congelados se vuelven raros

Que tormenta pasa por el espacio

Mira, qué poderosas nubes se levantan

Con relámpagos aplastantes y fuego en su regazo

Contra el grito del guerrero demandan su encuentro

El poderoso llega al juicio del poder

El fuerte de arriba

odal

dagaz

es

naud

El- Quien lo controla todo

Como jefe de alto rango yacía en un túmulo funerario

Con escudo de oro para la mano y lanza larga al lado.

Kummeldamm escondiendo runas antiguas

Tallado en armadura y casco forjado enano.

geir fathur

ravners bien