Om jag aldrig hade mött dig hade jag varit lycklig nu - Melissa Horn

Det är nånting i din blick

Jag vet inte vart jag har den

Om du gav mig en chans en sista gång

Så skulle jag inte ta den

Ja, det är nånting i ditt sätt

Ja, jag tror att det drar ned mig

Först när jag hamnat under dig vill du se

Om jag aldrig hade mött dig hade jag varit lycklig nu

Jag vakna av en dröm

En morgon låg det här på bordet

Och som ett solregn log jag

Han som hade svårt med orden

Han skrev att det var över nu

Och att jag kunde andas

Att jag ändå aldrig va här

Att vi borde träffa andra

Om jag aldrig hade mött dig hade han varit lycklig nu

Den som bränt sig på elden

Blåser fastän det är kallt

Den som blivit skrämd en gång

Kanske har oro inför allt

Om jag aldrig hade mött dig hade jag varit lycklig nu

Han blev som ett rum

Ett med vita spruckna kanter

Hon ville ge dig allting

Vad jag förstår

Men det som är lätt i början

Blir ofta svårt med tiden

Och hon blev som ett hav som rinner längs med sinnen

Om jag aldrig hade mött dig hade hon varit lycklig nu

Den som bränt sig på elden

Blåser fastän det är kallt

Den som blivit skrämd en gång

Kanske har oro inför allt

Om jag aldrig hade mött dig hade jag varit lycklig nu

Om jag aldrig hade mött dig hade alla varit lyckliga nu

Hay algo en tu ojo

no se donde lo tengo

Si me dieras una última oportunidad

Entonces no lo tomaría

Sí, hay algo en tu camino

Sí, creo que me está arrastrando hacia abajo

Sólo cuando termino debajo de ti quieres ver

Si nunca te hubiera conocido, ahora sería feliz.

me despierto de un sueño

Una mañana esto estaba sobre la mesa.

Y como una lluvia torrencial sonreí

El que tenía dificultad con las palabras

Él escribió que ya había terminado.

Y que pudiera respirar

Que nunca estoy aquí

Que deberíamos encontrarnos con otros

Si nunca te hubiera conocido, él sería feliz ahora.

El que se quemó en el fuego

Soplando aunque hace frio

El que ha tenido miedo una vez

Tal vez te preocupes por todo

Si nunca te hubiera conocido, ahora sería feliz.

Se volvió como una habitación

Uno con bordes agrietados blancos

Ella quería darte todo

lo que yo entiendo

Pero lo que es fácil al principio

A menudo se vuelve difícil con el tiempo.

Y ella se volvió como un mar que fluye a lo largo de los sentidos

Si nunca te hubiera conocido, ella sería feliz ahora.

El que se quemó en el fuego

Soplando aunque hace frio

El que ha tenido miedo una vez

Tal vez te preocupes por todo

Si nunca te hubiera conocido, ahora sería feliz.

Si nunca te hubiera conocido, todos serían felices ahora.